livet

livet

Hur vi träffades

Livet med min älskadePosted by Matilda Stensdotter Thu, August 23, 2018 17:19:01

Juni 1976

Jag sitter jag i min lägenhet och bara känner hur fel, fel , fel det är att jag är här och inte där. Jag vet inte varför bara att det är så starkt och jag kan inte ignorera det. Det känns som om jag ska kvävas av alla prylar.

Det har varit två härliga semesterveckor i Torremolinos tillsammans med min väninna. Vi var tillsammans med hennes morbror som bor där och andra fastboende. Sol på dagarna och barer och disco på kvällarna i trevligt sällskap. Det finns ingen som jag vill återvända till, utan bara platsen.

Så jag bestämmer mig för att följa min känsla. Jag rensar bland mina saker, får en vän att hyra lägenheten, säger upp mig från det tillfälliga jobbet jag hade. Det tog en månad, sen sitter jag på flyget tillbaka utan någon plan på bostad eller jobb med en månadslön på fickan. Är jag helt galen!? Jag vet bara att jag måste göra det här och känner ingen oro att det inte ska ordna.

Augusti 1976

När jag landar känner jag bara ett stort lugn och att det är helt rätt att vara tillbaka. Jag hälsar på alla vänner och hittar en billig lägenhet. Även ett jobb dyker upp. Inte riktigt vad jag min grej och det genererar inte så mycket pengar. Efter en månad börja pengarna tryta och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. En dag i baren som ägs av en engelsman ser jag ett nytt ansikte. Det blir lite mörkare i baren och hans ansikte ramas in och lyses upp, det tar en sekund. Jag böjer mig fram till Marc som är barägaren och frågar vem det där. Det är Edwin från Hamburg, jaha sa jag och pratade vidare med mina vänner.

10 september 1976

En dag senare så sitter jag, Edwin och en gemensam vän och pratade utanför baren, vi skojar och skrattar. Jag frågar om vi ska spela kort, ok sa Edwin. Ska vi spela Stockholm frågar jag och han säger ja. Jag kastar då kortleken upp i luften och säger att den som sa ja får plocka upp leken (de spridda korten representerar alla Stockholms öar). Han skrattar och plockar upp korten. Han sa senare att han aldrig träffat en sån ”galen” tjej tidigare. Det började bli dags på kvällen att vandra vidare till olika barer, vilket var något man gjorde för att träffa olika bekanta. Jag skulle gå och dansa med Marcs spanska flickvän Lupy som också Edwin kände. Han kände alla som jag kände eftersom han hade bott i Torremolinos ett år tidigare i 9 månader. Vi delade på oss och sa att vi kanske senare skulle träffas och dansa på Tiffany´s. Sagt och gjort jag och Lupy gick och dansade men jag kunde inte riktigt koppla av. Det var något som sa mig att jag måste kolla in den där Edwin mer. Jag sa det till Lupy som sa ok och dansade vidare.

När jag kom till Tiffany´s var han inte där. Jag gick på toaletten och när jag kom ut var han där med en tjej från Irland. Han gick och dansade med henne, så jag tänkte att ok de är tillsammans då släpper jag det här (han hade sagt till sin tjejkompis att nu kommer jag att ägna mig åt Karin bara så du vet).

Han kom tillbaka och började prata med mig, sen böjde han sig fram och kysste mig. Jag smälte och blev ett med honom. Låter löjligt men det var så det kändes. Vi fortsatte dansa till kl 5 då vi gick hem till hans hotellrum. Hans semester var 3 veckor och träffades de sista dagarna. Vi var sen tillsammans resten av tiden. Hans flyg gick tidigt på morgonen, vi var uppe hela natten och han packade innan en kompis skjutsade honom och mig till Malagas flygplats. Vi sa inget bestämt om framtiden utan att jag kanske skulle komma och besöka honom i Hamburg när jag hade tänkt åka till Paris.

När jag kom hem sov jag resten av dagen. När jag vaknade var världen i svart-vitt! Jag undrade vad nu detta betydde. Det enda jag kunde få fram var att jag måste till Hamburg och Edwin för att ta reda på vad nu detta är. Jag ringde Edwin och frågade om han ville att jag skulle komma och hälsa på honom . Han svarade bums ja det ville han mycket gärna. Jag letade reda på flygbiljetter på svarta marknaden. Något som man kunde göra på den tiden. Oftast var det någon som inte skulle använda sin returbiljett. Jag hittade en till Köpenhamn 2 dagar senare. Jag skulle föreställa en dotter till ett amerikanskt par. Det gick bra och från Köpenhamn tog jag tåget till Hamburg. Eftersom vi inte hade mobiltelefoner och jag inte hade några danska pengar kunde jag inte ringa Edwin och tala om med vilket tåg jag skulle komma. Jag fick hoppas på att det skulle lösa sig. Jag hade sällskap med några tjejer på tåget och jag berättade varför jag var på väg till Hamburg. De tyckte det var så romantiskt. När vi kom till Hamburg så stod Edwin där och mötte mig. Han hade gått och mött alla tåg från Köpenhamn.